nattkulissen

jag måste

-köpa trosor

-säga att jag älskar någon

-laga röd mat

jag måste inte

-bli kär

-ha maniska matvanor

-sova exakt lika mycket varje natt

Jag kunde inte sova i natt. Jag låg uppe från kl 1 till sex. Klockan tre gick jag upp och hällde upp mjölk och hallon i en skål. Stod länge och tittade på det. Mjölken var ljusröd. Inte rosa. Jag hällde ut den i vasken, klädde på mig och gick ut. Jag promenerade runt med klumpar. Klumpiga klungor. Många vildvuxna tovor. Bilder flaxade fram och tillbaka i huvudet. Taniga människor med könshår som gick igenom deras ytterkläder.

Sommaren är slut. Jag ångrar att jag inte har insett det förens nu. Min hy ska blekna. Jag ska ha byxor igen. Byxor som sitter åt, eller ännu värre som inte sitter åt. Min mage ska bli en pannkaka. Den blir det på vintern. Jag minns när min lågstadiekompis evelina bytte om i omklädningsrummet och jag inte kunde skilja hennes ljusblonda hår ifrån hennes hy. Hennes mage hade en rund brun leverfläck som på pricken såg ut som en luftbubbla på en pannkaka. Hihi. Tänkte jag då. Hon har en pannkaksmage. Nu när jag tittar på min egna mage på vintern så tänker jag på henne och på pannkakor.

John blund. Vad var det han gjorde? Han räddade små barn. Nej han gjorde dom trötta. Man kan inte rädda små barn. Man måste födas räddad. Födas glad och hel.

Det här är exakt som att engångsligga. En utomkroppslig upplevelse i ett rum som är slutet för resten. Jag har hoppat in i en hemlig lucka, går omkring bakom stängda jalusier. Jag är sömning.Vägrar att sova. Vill bråka mot john blund, stanna kvar i nattkulissen. Sitta och pilla på smyckena som finns i lådorna här. Testa allt teatersmink. Höra dånet från alla sländor som dör.

Igår satt en kille i vår lägenhet och jag visste varken vem han var eller vad han gjorde där men jag öppnade dörren på glänt och jag frågade om han ville komma in och sova hos mig.

Han sa att han var där för att hjälpa sin kompis att flytta.

Jag spände blicken i honom. Gick in på mitt rum och stirrade in i väggen. Letade efter en plats att fästa galenskapen, ett utrymme som kunde vara en imaginär filmkamera dit jag kunde titta, le och veva fingret bredvid huvudet som i ”det här är ju helt kokko”

Jag vill inte gå till skolan. Jag vill färga håret. Gå ner i vikt. Få pengar. Ligga under täcket. Slänga min hemgjorda musli och göra ny.

Efter natten hade jag en fin dag. Jag låg i Kellanis famn och låtsades att hon var min riktiga storasyster. Vi tittade på en italiensk porrfilm och åt mörk sockerfri choklad. Jag skar av min fingertopp när jag skulle laga soppa till henne och hon åt upp sin soppa trots att mitt blod ramlat droppat ner i den. Jag längtade inte tillbaka till natten.